skip to Main Content

Foto : Åsa Lundén / Moderna Museet 2013

Om Hilma af Klint

Hilma af Klint och hennes samtid

Hilma af Klint (1862-1944) debuterade på den internationella konstarenan med utställningen The Spiritual in Art: Abstract Paintings 1890–1985, som visades på Los Angeles County Museum of Art under vintern 1986. Utställningen, som turnerade till Chicago och avslutades i Haag i Nederländerna, innebar början på Hilma af Klints internationella erkännande. Sedan dess har Hilma af Klints arbeten presenterats i ett flertal utställningar i Norden, Europa och USA. Moderna Museet i Stockholm höll under 2013 den hittills mest omfattande retrospektiva utställningen av konstnären, med ca 230 verk. Efter Stockholm vandrade utställningen runt i Europa och sågs av långt över en miljon människor. Den fick stort genomslag och ledde till betydande multidisciplinära forskning.

Hilma af Klint tillhörde en av de första generationer kvinnor som utbildades vid Kungl. Konstakademien i Stockholm, där hon vid tjugo års ålder antogs och under perioden 1882-1887 studerade teckning samt porträtt- och landskapsmåleri. Hilma af Klint lämnade Kungl. Konstakademien med goda betyg och fick som stipendium tillgång till en ateljé i Kungl. Konstakademiens ”Ateljéhus” i korsningen Hamngatan-Kungsträdgården. Fastigheten var dåtidens kulturella centrum i Stockholm och inhyste även Blanchs café och Blanchs konstsalong, där striden stod mellan Konstakademiens konventionella konstsyn och Konstnärsförbundets franskinspirerade oppositionsrörelse.

Hilma af Klint arbetade i ateljén på Hamngatan fram till 1908, då hon bytte lokal för att ta hand om sin blinda mor, som hon sedan i flera år plikttroget vårdade. 1917 tog Hilma af Klint i bruk sin nybyggda ateljé på Munsö, nära släktgården Hanmora på Adelsö i Mälaren. Efter att modern avlidit 1920 flyttade af Klint till Helsingborg och från 1935 bodde hon i Lund. Nio år senare, då över 80 år gammal, flyttade Hilma af Klint tillbaka till Stockholm, där hon bodde hos sin kusin Hedvig af Klint i Ösby, Djursholm. Hilma af Klint avled under hösten 1944 i sviterna av en trafikolycka.

I likhet med många av sina samtida under förra sekelskiftet törstade Hilma af Klint efter andlig kunskap. Redan som tonåring deltog hon i spiritistiska seanser. I trettioårsåldern var hon under ett tag medlem i Edelweissförbundet. Rosenkorsordens mystik och filosofi blev också en väsentlig inspirationskälla för konstnären. Men framförallt var Hilma af Klint verksam i det Teosofiska Samfundet, som anslöt sig till när det etablerades i Sverige 1889.

Hilma af Klint och fyra likasinnade konstnärskolleger lämnade Edelweissförbundet 1896 och bildade ”Fredagsgruppen”, även kallad ”De Fem”. De träffades varje fredag för andliga sammankomster, bestående av en andaktsstund, studier av Nya Testamentet, meditation och seanser. Gruppen upprättade kontakt med högre andliga väsen, som de kallade ”De Höga”. Mediet bland kvinnorna utförde automatskrift och medialt tecknande. Redan 1896 började de noggrant nedteckna budskapen som de mottog från andarna. Hilma af Klint upplevde att hon med tiden blev alltmer utvald och fick motta allt viktigare budskap. Efter tio års esoteriska övningar inom ramen för ”De Fem” accepterade Hilma af Klint vid 43 års ålder att åta sig ett stort uppdrag av andarna. Hon skulle utföra Målningarna till templet. Detta arbete, som upptog konstnären mellan 1906 och 1915, skulle komma att förändra hennes liv. 1908 höll det tyska Teosofiska Samfundets ledare Rudolf Steiner en rad föredrag i Stockholm. Han besökte även af Klints ateljé och såg några av de tidiga Tempelmålningarna. 1913 bildade Steiner Antroposofiska sällskapet som af Klint anslöt sig till 1920 och tillhörde resten av sitt liv.

Målningarna till templet består av 193 verk, uppdelade i serier och undergrupper. Arbetena utgör ett av de absolut första abstrakta konstverken i västvärlden, eftersom de med flera år föregick de första nonfigurativa målningarna av samtida europeiska konstnärer. Hilma af Klints intresse för det andliga delades av pionjärerna inom den abstrakta konsten, Vasilij Kandinskij, Kazimir Malevitj, Piet Mondrian och František Kupka med flera, vilka strävade efter att nå bortom den fysiska världens begränsningar. Föga förvånande drogs de till teosofin som erbjöd ett attraktivt alternativ till den akademiska konstens statiska förhållningssätt. Den abstrakta, nonfigurativa konsten innebar en radikalt ny uttrycksform. Istället för att återge ett simpelt synintryck ville konstnärerna komma till ett nytt avstamp och närma sig en mer andlig verklighet. Var och en fann sin egen väg in i det abstrakta måleriet.

Det finns inga belägg för att Hilma af Klint skulle ha varit involverad i den abstrakta konstteorin som utvecklades av hennes samtida manliga kolleger, eller att hon på något sätt var delaktig i den tidiga modernismens utveckling nere på kontinenten. Trots detta kom hon fram till ett liknande, icke föreställande formspråk. Kontakten med andliga vägledare, som både inspirerade och meddelade sig till henne, var för Hilma af Klint lika konkret som de fem gängse sinnesintrycken. Genom att visualisera inre förlopp och upplevelser och beskriva dem så exakt som möjligt utvecklade hon ett synnerligen personligt formspråk.

Hilma af Klint var övertygad om att verkligheten inte var begränsad till den fysiska dimensionen utan att det också fanns en inre värld som var precis lika verklig som den yttre. För att förmedla detta budskap använde sig Hilma af Klint av bokstäver, ord och dualistiska symboler för att visa att ”allting är en enhet”. Hilma af Klint strävade efter att uppnå en inre, själslig mognad och i målningar gestalta sitt esoteriska material. Hon arbetade i ett gränsområde där det gällde att balansera de inre impulserna och ge dem ett konstnärligt uttryck. Efter en gedigen utbildning och mer än 20 års erfarenhet som konventionell konstnär var hon i besittning av de verktyg som krävdes för att ge form åt denna ambition.

Hilma af Klint var väl medveten om det unika i sitt skapande. Hon arbetade intensivt med sig själv och sin personliga utveckling för att lära sig mer om den skapande process hon var delaktig i. Den stora fråga hon ständigt brottades med var ”Vilket budskap meddelar verken?” Hon sökte aktivt efter svar inom filosofin, religionen och i arkiv – men förgäves. Hilma af Klint hade en vision om att hennes konst skulle bidra till att påverka människans medvetenhet, eventuellt även i förlängningen hela samhället. Hon ansåg dock att hennes samtid inte var mogen för denna vision. Hon hade fått stränga order av sin andliga uppdragsgivare, ”De Höga”, att inte visa verken för utomstående. Dock hade hon en förhoppning om att konstverken tillhörde framtiden och att de så småningom skulle kunna förstås av allt fler människor.

Hilma af Klint avled hösten 1944 och efterlämnade drygt 1300 verk, som enbart setts av ett fåtal personer, samt mer än 125 anteckningsböcker. I en av dessa anteckningsböcker skrev hon att hennes verk inte fick visas offentligt förrän tjugo år efter hennes död. Hilma af Klints önskan var även att de 193 Målningarna till templet skulle hållas samman. Idag förvaltas Hilma af Klints efterlämnade verk av Stiftelsen Hilma af Klints Verk i Stockholm.

 

Tidslinje

1862
Hilma af Klint föds på Karlbergs slott, Stockholm den 26 oktober 1862.

1872
Familjen flyttar till Norrtullsgatan och senare till Bastugatan (nuvarande Sveavägen).
Familjen bor om somrarna på släktgårdarna Hanmora och i Täppan på Tofta gård på Adelsö i Mälaren.
Hilma af Klint går i Normalskolan för flickor på Riddargatan.

1879-1882
Deltar i spiritistiska seanser.

1880
Studier vid Tekniska Skolan (nuvarande Konstfack), Stockholm och i porträttmåleri för Kerstin Cardon.
Systern Hermina avlider vid 10 års ålder, vilket förstärkte Hilma af Klints religiösa engagemang.

1882-87
Studier vid Kungl. Konstakademien.
Avslutar studierna med goda vitsord och erhåller tillgång till ateljén i Ateljéhuset i korsningen Hamngatan Kungsträdgården. Kurskamraten Anna Cassel blir hennes vän livet ut.

1887-1905
Arbetar som porträtt- och landskapsmålare.

1889
Går med i Teosofiska Samfundet, som etablerades tidigare samma år i Viktor Rydbergs hem i Stockholm.

1896-1897
Medlem i Edelweissförbundet.

1896
Första anteckningarna från gruppen ”De Fem”, som Hilma af Klint startat tillsammans med fyra väninnor.
Gruppen deltar i seanser och utför automatiska teckningar.
De kommer i kontakt med andar, som de kallar ”De Höga”.

1898
Fadern avlider.

1899
Hilma af Klint flyttar med modern till en våning på Brahegatan 52.

1900-01
Tecknare vid Veterinärinstitutet.

1904
Blir i en seans inom ”De Fem” informerad om ett förestående uppdrag att måla Verk på det astrala planet.

1905
Genomgår under ett år och under anden Amaliels ledning en reningsprocess och förberedelse för uppdraget.

1906
Påbörjar 26 målningar, som utgör den första förberedande gruppen till uppdraget ”Målningarna till Templet”.

1907-1908
Målar de första 111 verken i ”Målningarna till Templet”.
Träffar Rudolf Steiner för första gången i Stockholm 1908.
Han kan inte tolka verken och hävdar att ingen under kommande 50 år kan göra det.

1908
Modern blir blind.
Hilma af Klint ger upp ateljén på Hamngatan och flyttar till ett arbetsrum i fastigheten på Brahegatan.

1908-12
Gör ett uppehåll i arbetet med ”Målningarna till Templet”.
Studerar filosofi.
Målar sparsamt landskaps- och porträttbilder.

1912
Arrenderar villa Furuheim på Bona fidiekommiss på Munsö av familjen Giertta.

1913
Deltar i Teosofiska Samfundets världskongress i Stockholm.

1914
Utställer naturalistiska målningar på den Baltiska utställningen i Malmö – där även W. Kandinsky ställer ut verk.

1912-1915
Återupptar 1912 arbetet med ”Målningarna till Templet”.
Målar under 1912-1915 82 verk samt avslutar 1915 ”Målningarna till Templet” (193 st.).

1916-1920
Genom ett antal serier, genomför Hilma af Klint egna studier av diverse aspekter, vilka presenteras i metafysiska bilder.
Hit hör Parcifalserien, Atomenserien, studier av religioner, växter, djur, mossor, lavar, mineraler, ädelstenar, etc.

1917
Ateljén med kyrkliga drag på Munsö blir färdig invid Furuheim på mark tillhörande Bona fideikommiss och målningarna visas för ett fåtal utvalda.

1918
Flyttar till villa Furuheim med sin mor och hennes sköterska, Thomasine Andersson.

1920
Modern avlider.
Flyttar till Helsingborg (Karl X Gustafs gata) för vintern tillsammans med Thomasine Andersson.
Blir medlem i Antroposfiska Sällskapet.
Första resan sker till Dornach, Schweiz.

1921-1930
Vistas perioder i Dornach.
Studerar Goethes Färglära.
Börjar 1922 måla i akvarell.

1925-1930
Inga anteckningar och inga daterade målningar förekommer.

1927
Överlämnade sina fundamentala studier av blommor, mossor och lavar till det naturvetenskapliga biblioteket i Dornach.
Denna samling var en väsentlig del i Hilma af Klints esoteriska systematisering av naturen.
Denna samling tycks ha försvunnit.

1932
Målar ”Blitzen över London” och ”Sjöslagen i Medelhavet”, som utförs under det andra världskriget drygt sju år senare.

1935
Flyttar till Lund, Grönegatan 28.

1937
Anna Cassel avlider.

1940
Thomasine Andersson avlider.

1944
Flyttar till kusin Hedvig af Klint i Ösby, Djursholm.

Avlider den 21 oktober 1944 i sviterna efter en olyckshändelse, nära 82 år gammal.

Back To Top